Varför risk och sårbarhetsanalys
Denna vägledning ger en översiktlig bild av hur kommuner och landsting kan arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser inför extraordinära . I föreskrifterna finns indikatorer som myndigheten ska använda för att bedöma generell krisberedskapsförmåga.
I denna skrift har vi valt ut sex goda exempel; fyra kommuner, ett landsting och en region, som illustrerar olika förutsättningar och arbetsmetoder i arbetet. Indikatorer används för att bedöma generell krisberedskapsförmåga. Vid utlämningsärenden av RSA-redovisningar som belagts med sekretess av redovisande myndighet söker MSB samråd med uppgiftslämnande myndighet inför en eventuell utlämning till en enskild person.
Samtliga statliga myndigheter, kommuner och regioner ska enligt lagar och förordningar göra en risk- och sårbarhetsanalys RSA. Risk- och sårbarhetsananalyserna bidrar även till samlade regionala lägesbilder och en nationell bild av hot, risker, sårbarheter och förmåga i den återkommande nationella risk- och sårbarhetsbedömningen NRSB.
Risk- och sårbarhetsanalyser En risk- och sårbarhetsanalys är ett första steg i en kedja för att reducera risker, minska sårbarheter och förbättra vår förmåga att förebygga, motstå och hantera kriser och extraordinära händelser. Enligt Lag ( ) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd . Redovisningen ska lämnas in till MSB och regeringskansliet senast den 31 oktober månad jämnt årtal.
Flera användningsområden
Samtliga kommuner ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa, identifiera samhällsviktiga verksamheter och beroenden, analysera risker och sårbarheter samt identifiera behov av åtgärder. Risk- och sårbarhetsanalysen är en viktig del i krisberedskapen och i förberedandet inför en kris. Risk- och sårbarhetsanalysen är en viktig del i krisberedskapen och i förberedandet inför en kris.
Om en myndighet begär utlämnande hänvisar MSB alltid tillbaka till den myndighet som upprättat handlingen. Risk- och sårbarhetsanalyser. Det förebyggande riskhanteringsarbetet börjar med att identifiera de hot och risker i samhället som kan leda till allvarliga händelser eller kriser.
Vägledning för att göra en riskanalys
Flera användningsområden Att göra en RSA bidrar till beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga, underlag för kommunikation om samhällets risker till allmänheten och anställda, underlag för samhällsplanering. Hur och vad regionerna ska redovisa beskrivs i MSB:s föreskrifter och allmänna råd. Det handlar om att ha förutsett hot och risker, att känna sin roll, att ha planerat, utbildat sig och övat.
En risk- och sårbarhetsanalys är ett första steg i en kedja för att reducera risker, minska sårbarheter och förbättra vår förmåga att förebygga, . Bevakningsansvariga myndigheter samt vissa myndigheter utpekade efter beslut av MSB, ska vartannat år skicka en sammanfattande redovisning av sin RSA till MSB och regeringskansliet.
Alla kommuner och landsting måste enligt lag göra en risk- .
Vägledning för att göra en riskanalys
Alla kommuner och landsting måste enligt lag göra en risk- och sårbarhetsanalys. Det finns flera olika metoder som kan användas för att identifiera sådana händelser samt kritiska beroendeförhållanden. Samtliga statliga myndigheter, kommuner och regioner ska enligt lagar och förordningar göra en risk- och sårbarhetsanalys (RSA).
En risk- och sårbarhetsanalys är ett första steg i en kedja för att reducera risker, minska sårbarheter och förbättra vår förmåga att förebygga, motstå och hantera kriser och extraordinära händelser. De ska mot bakgrund av det geografiska områdesansvaret vara sammanhållande mellan lokala aktörer som kommuner, landsting och näringsliv, och den nationella nivån.
Föreskrifter och allmänna råd om landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap.
Risk- och sårbarhetsanalys exempel
Vägledning till statliga myndigheters RSA-redovisning Indikatorer för myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunen ska sammanställa och rapportera resultatet av analysen till länsstyrelsen senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunalfullmäktige. VARFÖR EN RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS? Denna vägledning ger en översiktlig bild av hur kommuner och landsting kan arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser inför extraordinära händelser.
är en risk- och sårbarhetsanalys. Samtliga regioner ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa, identifiera samhällsviktiga verksamheter och beroenden, analysera risker och sårbarheter samt identifiera behov av åtgärder.
Sammantaget ska NRSB kunna ligga till grund för beslut som bidrar till en utveckling av Sveriges civila beredskap och det system som finns för att både förebygga, förbereda och hantera risker, hur medel i anslag Krisberedskap ska användas samt inriktning för övning och utbildning. En risk- och sårbarhetsanalys är ett första steg i en kedja för att reducera risker, minska sårbarheter och förbättra vår förmåga att förebygga, motstå och hantera kriser och extraordinära händelser.
Regionen ska sammanställa och rapportera resultatet av analysen till Socialstyrelsen, MSB och Länsstyrelsen senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till regionfullmäktige. är en risk- och sårbarhetsanalys. Nästa rapportering sker Hur och vad kommunerna ska redovisa beskrivs i MSB:s föreskrifter och allmänna råd. Indikatorer för bedömning av kommunens generella krisberedskap.