Vilka faktorer påverkar barns ohälsa
faktorer som påverkar vår hälsa positivt eller negativt. För att uppnå det övergripande målet om en god och jämlik hälsa måste jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet tydliggöras och genomsyra folkhälsoarbetet på alla nivåer i samhället. Familjeekonomi och barns hälsa. Risk- och skyddsfaktorer som kan påverka barnets utveckling.
Faktorer som påverkar psykisk hälsa bland barn och unga Förutom familjen och andra nära relationer gäller det de sociala faktorerna som rör skolan och miljön man växer upp i, och psykologiska faktorer såsom självkänsla, könsidentitet, beteendestörningar eller inlärningssvårigheter.
Barns lärande och utveckling
Forskning och uppföljning visar att hbtqi-personer på gruppnivå har sämre hälsa jämfört med övrig befolkning. Om föräldrarna är utmattade finns . Forskning visar nämligen att . Miljön i hemmet är en viktig faktor som påverkar barns och ungas hälsa under uppväxten och senare i livet. Hbtqi-personer är ett samlingsbegrepp som innefattar homo- och bisexuella, transpersoner, queera personer och personer med intersexvariation.
Det gör vi för befolkningen i stort, men också för vissa grupper i befolkningen. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd och det handlar både om nivån, exempelvis medellivslängden i befolkningen, och fördelningen av hälsa, exempelvis hur medellivslängden ser ut i olika grupper i befolkningen.
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser från såväl samhällets som individens sida kan förbättra livskvalitén och bidra till minskade samhällskostnader för vård och omsorg. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga är en god investering.
Andra riskfaktorer för föräldrars hälsa är kris- och sorgereaktioner, stress, psykiska och fysiska besvär, otillräcklig sömn och separationer.
Utveckling av barns och ungas hälsa — Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att följa hälsan bland de nationella minoriteterna och då inkluderas urfolket samer. Myndigheten ska bidra till jämlika förutsättningar för en god hälsa. Folkhälsomyndighetens roll är att följa utvecklingen av folkhälsan över tid i olika grupper och att på olika sätt arbeta för minskad ojämlikhet mellan grupper.
Bland Folkhälsoinstitutets elva punkter mot en bättre folkhälsa finns ”Ekonomiska och sociala förutsättningar”. Vi har byggt webbplatsen i enlighet med gällande standarder, i stället för att anpassa den efter felaktigheter och brister i specifika webbläsare. Det finns också en ökad risk för att dessa barn utvecklar en psykisk ohälsa när de blir äldre.
Varför ökar den psykiska ohälsan hos våra barn?
De problem som ofta förekom var huvudvärk, koncentrationssvårigheter, magont och sömnproblem. Migration — att flytta till ett annat land av olika skäl — kan påverka människors hälsa på olika sätt, och kan bland annat bidra till en ojämlik hälsa. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god och så jämlikt fördelad som möjligt mellan olika grupper i samhället.
Koncentrationssvårigheter i skolan, fysiska besvär som ont i magen eller ont i huvudet är vanliga symtom hos barn som lever med våld i hemmet. Relationen förälder-barn är därför central för att följa utvecklingen av miljön i hemmet. För att du ska få den bästa användarupplevelsen rekommenderar vi dig att använda den senaste versionen av någon av de vanligaste webbläsarna Microsoft Edge, Microsoft Edge Chromium, Google Chrome, Safari, Mozilla Firefox.
Webbplatsen stödjer inte längre Internet Explorer
Nationella minoriteter i Sverige är judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer. En viktig uppgift för Folkhälsomyndigheten är att följa upp folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. År publicerades en vetenskaplig studie, genomförd på åringar, som visade att barn i familjer med mycket pressad ekonomi oftare mådde dåligt än andra barn.
Ett prioriterat område inom vårt uppdrag är bland annat insatser för barn som växer upp med föräldrar som, på grund av exempelvis missbruk, psykisk ohälsa eller våldshandlingar, brister i sina roller som föräldrar. Vi pratar då om skyddsfaktorer för hälsa så som exempelvis goda nära relationer och riskfaktorer för hälsan som .
Folkhälsomyndigheten har uppdrag i den funktionshinderspolitiska strategin Personer med funktionsnedsättning har sämre livsvillkor, sämre levnadsvanor och sämre hälsa jämfört med övrig befolkning. Folkhälsan påverkas också av politiska beslut, samhällets organisation och resurser, åldersstrukturen i befolkningen liksom av individers förutsättningar att fatta beslut som gynnar hälsan.
En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen. Hälsan i befolkningen formas genom ett samspel av faktorer — från ärftliga faktorer som individen själv bär på till levnadsvanor, livsvillkor och levnadsförhållanden.
Det går inte att undvika det naturliga åldrandet, men det går att stärka det friska och skjuta upp funktionsnedsättningar. Det finns omständigheter eller faktorer som kan innebära ökad risk för respektive skydd mot psykosociala problem .